Här nedan följer först en kort sammanfattning av samtliga års undersökningar, och därefter en sammanfattning per undersökningsår. Mer information om undersökningarna finns under fliken Rapporter.

2006–2018 års resultat

Sammantaget har 2006–2018 års undersökningar resulterat i 442 slagfältsfynd, däribland 72 armborstpilspetsar, åtta svärdsfragment, fem spjut- eller lansspetsar, nio sporrar, åtta små järnprojektiler, 15 små mestadels kvadratiska blyprojektiler, åtta ringbrynjefragment samt armborstfragment, spetsar till spikklubbor, stridsknivar, pilspetsar, och rustningsdetaljer i form av lameller, söljor och beslag samt enstaka fynd i form av personlig utrustning, exempelvis 2018 års fynd i form av en fingerring (se fig. 16). I denna summa är inte hästskor och betsel– detaljer inräknade, eftersom de kan tillhöra såväl civil som militär aktivitet. Fynden fortsätter att visa paralleller till Korsbetningen, men kompletterar lika ofta detta material, inte minst när det gäller vapen. Mästerbyfynden utgör därmed en mycket viktig förstahandskälla till information om den danska invasionen år 1361.

2018 års resultat

Sammanfattning 2018 års undersökning 2018 års undersökning har gett ytterligare ledtrådar till 1361 års fältslag. Syftet med undersökningen var dels att efterundersöka delar av huvudstridsområdet för att utröna om de senaste årens jordbruksarbeten hade resulterat i att nya fynd plöjts upp, dels att fortsätta undersöka luckor i de ytor där huvudstridsområdet övergår i närstridsområde. Sammanlagt gjordes 55 stycken fynd relaterade till slaget år 1361. Fyndmaterialet bestod av 24 armborst– pilspetsar, en möjlig pilspets, en projektil av järn, 10 projektiler av bly, en spikklubbespets, 10 rustningslameller, varav tre säkra och sju möjliga, en handsklamell, en ringbrynjering, tre söljor samt två möjliga rustningsbeslag. Samtliga slagfältsfynd lokaliserades inom slagfältets utbredning (se www.fmis.raa.se). Undersökningen visar att efterundersökningar av medeltida slagfält i plöjd åkermark är nödvändiga. Fynden bekräftar den bild vi har av fältslagets förlopp, vilket har inneburit hårda, men i det långa loppet ojämna strider mellan gutar och den danska armén.

2017 års resultat

2017 års undersökning har gett ytterligare ledtrådar till 1361 års fältslag. Den var ett led i kartläggandet av närstridsområdet, som är beläget norr om huvudstridsområdet. Sammanlagt gjordes 29 stycken fynd relaterade till slaget år 1361. Fyndmaterialet bestod av vapenfragment, armborstfragment, pilspetsar, projektiler, fragment av skyddsutrustning samt personlig utrustning. Fynden bekräftar den bild vi har av fältslagets förlopp, vilket har inneburit hårda, men i det långa loppet ojämna strider mellan gutar och den danska armén. Delar av undersökningen gick också ut på att utvärdera huruvida det var möjligt att göra relevanta fynd i skogsmark, som bitvis var svårtillgänglig. Fördelen med skogsmark är att eventuella fynd kan förväntas ligga in situ, dvs. bör inte ha rört sig nämnvärt i sidled, från det ögonblick de tappades/avlossades. Ett par fynd från aktuell undersökning bedömdes vara av intresse ur 1361-synpunkt.

2016 års resultat

2016 års undersökning har gett ytterligare ledtrådar till 1361 års fältslag och är ett led i kartläggandet av den del av närstridsområdet, som är belägen direkt norr om huvudstridsområdet. Fynden bekräftar den bild vi har av fältslagets förlopp, vilket har inneburit hårda men i det långa loppet ojämna strider mellan gutar och danskar/tyskar. Totalt 18 fynd var av särskilt intresse ur 1361-synpunkt.  De utgjordes av ett fragment av en parerstång till ett svärd, ett fragment av en möjlig armborstspännare, en armborstpilspets, ett fragment av en sporre, två fragment av stridsknivar, en handsklamell, åtta rustningslameller samt tre söljor. Det är även möjligt att föremål som betsel och hästskor skulle kunna kopplas till stridigheterna, men eftersom de även kan höra till civil verksamhet relateras de inte till 1361 års händelser.

2014 års resultat

2014 års undersökningar är ett led kartläggandet av närstridsområdet. Fynden bekräftar den bild vi har av fältslagets förlopp, vilket har inneburit hårda men i det långa loppet ojämna strider mellan gutar och danskar/tyskar. Sammantaget har 2006–2014 års undersökningar resulterat i 340 slagfältsfynd (se rapporter för 2006–2012 års undersökningar), däribland sex svärd, ett armborstfragment, 45 armborstpilspetsar, fem spjut- eller lansspetsar, nio sporrar, sju ringbrynjefragment samt spetsar till spikklubbor, stridsknivar, pilspetsar och rustningsdetaljer i form av lameller, söljor och beslag. I denna summa är inte medeltida hästskor inräknade, eftersom de kan tillhöra såväl civil som militär aktivitet. Fynden fortsätter att visa paralleller till Korsbetningen men kompletterar lika ofta detta material, inte minst när det gäller vapen och utgör därmed en mycket viktig förstahandskälla till information om den danska invasionen 1361.

2012 års resultat

2012 års undersökningar har gett ytterligare ledtrådar till 1361 års fältslag och är ett led i det mödosamma arbetet som innebär att definiera slagfältets ytterkanter och därmed dess storlek. Det fyndområde norr om Ajmundsänget som tydligt ses på figur 12 (se rapport) visar att detta är platsen för en mindre sammandrabbning, som ägde rum efter danskarnas lyckade myrövergång. Gutarna flydde då troligen i alla riktningar men huvudsakligen norrut längs åsen och mot kyrkan. Fyndområdet skildrar en plats där en mindre grupp gutar lyckats återsamlas i ett försök att slå tillbaka danskarna, därav ansamlingen av svärds- och stridsknivfragment, lameller m.m. Danskarnas övertag i antal och stridsskicklighet gjorde dock att gutarna snabbt kunde nedgöras.

2011 års resultat

 Celebert besök och nya spännande rön

Årets undersökningsvecka i Mästerby bjöd på celebert Englandsbesök, nya fynd och oväntade upptäckter. Nu har vi snart ringat in huvudstridsområdet!

Tim Sutherland från England har medeltida slagfält som expertområde och deltog i årets undersökningar i Mästerby.

Tim Sutherland från universitet i York är Englands ledande slagfältsarkeolog. Han är initiativtagare till undersökningarna av slagfältet vid Towton (1461) och deltar för närvarande i undersökningar av slaget vid Agincourt (1415). Vi kände oss därför hedrade att Tim ville besöka oss och delta i våra undersökningar i Mästerby. Tims besök är inledningen på ett utbyte mellan Mästerby- och Towtonprojekten, där engelsmännen bland annat kan lära oss mycket om hur man bygger upp ett besökscentrum. Planer på ett sådant finns nämligen i Mästerby.

Sofia Hoas, Mästerbybo och anställd vid Gotlands museum, visar stolt upp sitt första slagfältsfynd: en armborstpilspets.

Syftet med årets undersökningar var tre: att avgränsa huvudstridsområdet, att undersöka outforskade delar av det efterföljande närstridsområdet samt att om möjligt finna nya stridsområden. Väster- och österut verkar huvudstridsområdet nu vara avgränsat. Inom detta område fann vi i år bland annat två sporrar, nio armborstpilspetsar, spetsar till spikklubbor, knivfragment och ett ringbrynjefragment. Vi återkommer med fyndbilder, spridningskartor och fler analyser.

Minneskorset vid Grens har en inskription!

Grenskorset, som är beläget i norra delen av slagfältsområdet, har fram tills nu betraktats som ett kors utan inskription. Inga närmare undersökningar av det har gjorts. Döm om vår förvåning då vi med hjälp av släpljus kunde urskilja delar av ord och enskilda bokstäver på korsets södra sida. Inskriptionens två första ord är "Anno Domini" och följs sedan troligen av MCCCLXI för årtalet 1361, den ordföljd som även finns på korset vid Korsbetningen. Nästa ord är möjligen, möjligen "Iacobi", dvs. den 24 juli, endast synligt som "co" följt av delar av ett "b", vilket skulle kunna tolkas som att slaget vid Fjäle myr stod den 24 juli! Vi kommer att gå vidare med fler analyser av inskriptionen och återkommer så fort vi vet mer.

2010 års resultat

Sammantaget har 2006-2010 års undersökningar resulterat i ca 170 slagfältsfynd, däribland två svärd, fem spjut- eller lansspetsar, två sporrar, 11 spetsar till spikklubbor, 34 skäktor, tre ringbrynjefragment samt rustningsdetaljer i form av lameller, söljor och beslag. Det sammantagna resultatet presenteras i spridningskartan nedan.

I kartan kan vi från söder till norr skönja en tidsaxel, som utspelar sig under loppet av några timmar, på sin höjd två dygn, där sammandrabbningen sker i söder och gutarnas flykt eller reträtt sedan följer myrens västra kant norrut. Det är ett ovanligt kort tidsfönster för en arkeolog och den visar på slagfältsarkeologins dynamik, där metalldetekteringen av ploglagerfynd är det avgörande redskapet i tolkandet av de händelser som utspelade sig för i år 650 år sedan.

2009 års resultat

Mästerbyprojektet har i september 2009 genomfört sin sjätte undersöknings-vecka. I år har vi fortsatt att undersöka de centrala delarna av slagfältet. Metalldetekteringen har som vanligt inneburit hårt arbete, eftersom 99 av 100 föremål utgörs av skrot, spik eller delar av jordbruksredskap, men trägen vinner, och undan för undan kan vi återskapa 1361 års händelser i Mästerby, ett arbete som stundvis ger både hemska och fascinerande ögonblicksbilder av stridigheterna.

Sven Jakobsson, markägare och medlem i Mästerby hembygdsförening, slet hårt med metalldetektorn, och gjorde slutligen ett välförtjänt fynd: en liten pilspets.

Foto: RAÄ UV Syd

Även i år hade vi förmånen att ha med oss slagfältsteamets projektledare Bo Knarrström i fält, som lyckats klämma in Gotland mellan undersökningar i Norge och Lützen, Håkan Svensson, metalldetekteringsexperten som var med oss första året, 2006, samt hembygdsföreningsmedlemmar och markägare. Det är en speciell känsla för oss alla att delta i detta projekt, och för många av oss ett sätt att utforska våra förfäders bakgrund. Arbetet väcker respekt för de gutar som trotsade den danske övermäktige fienden!

Fyndmässigt börjar nu materialet från Fjäle myr i Mästerby alltmer komplettera fynden från massgravarna vid Korsbetningen i Visby, eftersom Fjäle myr på ett helt annat sätt än Visby utgör ett förstahandsmaterial. Fjäle myr är ett slagfält, och dessutom till stora delar beläget i myrmark, vilket gör att vapen och andra föremål har kommit att bevaras för eftervärlden, eftersom de kanske inte var synliga efter stridernas slut. Vid Korsbetningen kunde man i de flesta fall ta tillvara exempelvis löst liggande vapen, och till att börja med även rustningar.

Årets fynd av en spjutspets innebär att en ny fyndkategori

kan föras till 1361-materialet. Spjutet användes som ett hugg-

eller stötvapen. Foto: RAÄ UV Syd

I år har vi återfunnit delar av åtminstone ett svärd. Det är en svärdsknapp, med en preliminär datering till sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal, och därmed troligen ett ärvt gutevapen. Andra fragment behöver mer analys och konservering för att typbestämmas. Ett annat spännande fynd vi gjorde var en mycket välbevarad spjutspets. Den var ca 12,5 cm lång med holk. Vi fortsätter även att finna armborstpilspetsar och delar av rustningar samt ytterligare en sporre. Fynden stärker de teorier vi tidigare haft om en dansk omfattning med inledande distansstrid kombinerad med närstrid på myrens smalaste parti, följt av närstrid längs åsen väster om myren.

Styringheims medlemmar ställde på kort varsel upp och filmades i det

tilltagande mörkret. Foto: RAÄ UV Syd

Liksom i fjol hade vi även i år förmånen att ha med oss dokumentärfilmaren Martin Wanngård. Han följde vårt arbete i fält, och fick möjlighet att dokumentera några spännande fyndtillfällen. I kamp mot klockan och det tilltagande mörkret filmade han även en kväll medlemmar i reenactmentgruppen Styringheim, som på kort varsel ställde upp i tidsenliga rustningar/kläder med tillhörande vapen. Vi tackar för deras insats samt vill även passa på att tacka alla som på ett eller annat sätt deltagit i årets undersökningar, inte minst kökspersonalen. Sist men inte minst ett stort tack till årets sponsorer, som gjort undersökningarna möjliga: sällskapet DBW:s stiftelse, sällskapet Gotlands Gille i Visby, Mästerby hembygdsförening och Blair Bruces fond.

Resultat 2006-2008

Hösten 2008 har vi gjort många spännande fynd i fält i Mästerby, bland annat ett svärd, en sporre och skäktor/armborstpilspetsar. Här visar Julia, som är medlem i Mästerby hembygdsförening, stolt upp den skäkta som hon hittade.

2008

Hej!

Nu var det ett tag sedan vi senast uppdaterade vår hemsida. Det beror på att vi var och en på sitt håll har några mycket hektiska månader bakom oss, som kulminerade i fältveckan i Mästerby, den 25-29 augusti 2008.

I myren hittade vi ett svärd, eller åtminstone delar av det. Det som fanns kvar av det var parerstången, dvs. den tvärgående delen, uppe vid handtaget. Den preliminära dateringen 1250-1350 passar bra in i sammanhanget.

Vid årets undersökningar koncentrerade vi oss på att försöka avgränsa och ytterligare utforska de centrala delarna av slagfältet. Som vanligt blev det mycket grävande på spik och annat järnskrot, men vi hittade också bland annat ytterligare 13 skäktor, blykulor, en sporre och faktiskt ett svärd. Vi har gjort fynden i Fjäle myrs smalaste del. Att vi hittar kulor tillsammans med skäktorna är väldigt spännande, eftersom vi vet att tyska legoknektar vid denna tid var utrustade med både armborst och primitiva handeldvapen. Kulor av bly har använts sedan 1300-talet.

Slaget vid Fjäle myr var förmodligen första gången gutarna fick se bössor. Vilken chock det måste ha varit för gutarna att möta dessa professionella danska/tyska soldater, som inte bara sköt pilregn, utan dessutom även kanske var utrustade med bössor, som det smällde och rykte om. I höst ska vi låta C14-datera en av de järnkulor, som vi hittat tidigare och som vi tror tyskarna också använde som ammunition i sina bössor. Dateringsresultatet får vi om ca ett halvår.

Inte långt från svärdet hittade vi denna stjärnsporre. Den har  troligen suttit på en beriden krigare, kanske en av Valdemar Atterdags närmaste män.

På Fjäle myrs smalaste del ser vi många tecken på strid. Det tyder på att teorin om en dansk kringgående rörelse, en så kallad omfattning, stämmer och att de försökte ta sig över myren, som här inte vara bredare än ca 175 m. Vi ser tecken på både distansstrid och närstrid. Det gör att vi delvis omtolkar gutarnas agerande. Vi har tidigare sett dem som den mer passiva parten, och danskarna som den aktiva. Men årets fynd tyder på att gutarna inte bara försökte hindra danskarna från att ta sig över myren, utan att de också gjorde en aktiv motattack mot dem. Därför hittar vi inte bara skäktor och kulor här, utan även spetsar till spikklubbor och så parerstången till svärdet. Att parerstången är av mitt på kan tyda på att svärdet gick av i striden.

Trots gutarnas mod tog sig danskarna över myren. Längs den svaga åsrygg, som löper väster om myren, har vi redan tidigare lokaliserat mindre närstrider, där den ojämna kampen mellan gutar och danskar fick ett blodigt slut. Spåren efter dessa närstrider utgörs av delar av rustningar och stridsknivar.

Höstens fynd av skäktor/armborstpilspetsar. Att projektilerna huvudsakligen är av järn gör detekteringsarbetet på ett medeltida slagfält extra utmanande, eftersom det också finns mycket järnskrot i åkrarna.

Nu har vi gjort sammanlagt ca 90 fynd som kan knytas till 1361 års strider i Mästerby. Det är ett fantastiskt resultat, med tanke på att slaget är så gammalt, så litet och att fyndmaterialet huvudsakligen är av järn. Nu vet vi att striden vid Fjäle myr inte bara är en sägen, utan att den verkligen ägde rum. Undersökningarna kommer att fortsätta under 2009.

Fyndmaterialet från Mästerby ger ny kunskap om den danska invasionen, och visar att slagfältsarkeologiska undersökningar utgör ett viktigt komplement till andra arkeologiska undersökningar samt arkivmaterial. Resultatet, och den metodik vi utvecklat, möjliggör också undersökningar av andra medeltida slagfält.

2006-2007

De tre fältundersökningar som utförts i Mästerby socken har resulterat i att ett 50-tal fynd med koppling till 1361 års strider har lokaliserats. Fynden utgörs av både vapen, projektiler och rustningsdelar, som alla berättar om den ojämna kampen mellan de gotländska bönderna och de danska/tyska professionella soldaterna. Fynden har i många fall paralleller med de fynd som gjordes vid utgrävningen av massgravarna vid Korsbetningen i Visby, men det finns lika ofta fynd som kompletterar visbymaterialet.

Långkniv, 36 cm lång, och aningen böjd, kanske i strid? Foto: RAÄ UV Syd

Armborstpilspetsar, eller skäktor, är säkra belägg på huvudstrid. Tre skäktor lokaliserades på de allra sydligaste delarna av den åsrygg, som löper väster om den forna Fjäle myr. Skäktorna är belägna i eller i den norra kanten av myren, endast ca 200 m från myrens smalaste passage. Även om det är för tidigt att avgöra skulle fynden kunna tyda på att danskarna verkligen gjorde en ostlig omfattning och tog sig över myren. I området hittade vi också delar av spikklubbor i form av järnspetsar med tånge, en del av en ringbrynja och en järnbit som skulle kunna vara en pansarlamell, dvs. en del av en rustning.

Skäktor och delar av stridsklubbor från 2007 års undersökningar. De intakta skäktorna är 46-58 mm långa och väger mellan 6 och 16 gram. Foto: Maria Lingström

Längre norrut på åsryggen har vi hittat tre långknivar, en huggkniv, en skäkta, en del av en stridsklubba (av samma typ som ovan), en del av en ringbrynja och en lansspets. Längs hela åsryggen finns rustningsdelar i form av pansarlameller, söljor och beslag. De flesta av de rustningstyper som finns representerade vid Korsbetningen tycks också finnas på slagfältet i Mästerby.

Lamellpansar med parallell till rustning nr 25 från Korsbetningen, Visby. Foto: Lars Winroth

Vi har ännu inga vetenskapligt säkra belägg för strider vid Ajmunds bro. Brons strategiska läge och den starka muntliga traditionen samt uppgifter om nu förkomna fynd gör det dock troligt att strider verkligen stod här. Ajmunds var samlingsplats för Hejde setting, och det är högst troligt att gutarna samlades norr om Sudertingsån, rev bron och hoppades att myrmarkerna skulle ge ett bra flankskydd. Så sent som 1994 hittade en privatperson vid Ajmunds en rondelldolk i sitt potatisland, och det visar att fynden ännu ligger kvar oupptäckta i marken.

De två första årens undersökningar har gett ett över förväntan bra resultat, och bildar en bra kunskapsgrund för 2008 års undersökningar. Undersökningarna planeras att fortsätta dels med en mindre undersökning i maj, dels en större i september. Målet med båda undersökningarna är bland annat att försöka finna belägg för en dansk omfattning, samt att vidare utforska striderna längs åsryggen väster om myren.

För ytterligare information om Mästerby 1361 och andra slagfältsarkeologiska projekt, se http://www.slagfalt.se

2006-2008 års mästerbyrapport finns på http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/daffar/uv_syd_daff_2009/uv_syd_daff_2008.html

Läs mer

Lingström, Maria (2008). Mästerby 1361- fortsatt sökande efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1, arkeologisk undersökning.

Lingström, Maria m. fl. (2007). Mästerby 1361- gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3, arkeologisk undersökning. 

Lingström, Maria (2007). Mästerby 1361- slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår. Gotländskt arkiv 2007.